Boken
Bengtemöllas historia
Efter tre års forskning i arkiv, äldre tidningar med flera ställen formade sig historian kring folket som bott och arbetat på kvarngården vid Verkeån strax intill den lilla byn Brösarp på Österlen.
Även om det är klarlagt att en kvarn har funnits på samma plats sedan slutet av 1300-talet tar boken endast upp händelser efter 1658, det år Skåne blev svenskt.
Men boken handlar inte enbart om folket på Bengtemölla utan även om byggnaderna. Hur den stora gården med den ståtliga mangården i två våningar korsvirke kom till. Vilka som bidrog med kapital.
Initiativet till det omfattande byggnadsarbetet var gästgiverskan på Brösarps Gästgivaregård, Anna Katarina Mengel, gift med tyskfödde hovtrumpetaren Johan Mengel. De begravdes under tidigt 1700-tal i Brösarps kyrkas mittgång där gravstenen ännu finns kvar.
I det följande kan du läsa mer om boken Bengtemöllas historia.
Bokens storlek är cirka som A4-sida. Den innehåller 117 sidor och är tryckt på matt papper.
Pärmarna är styva och den är bunden med linnerygg
Boken innehåller förord samt sex kapitel.
En översiktlig förteckning över ägare/brukare/möllare finns som bilaga och slutligen en källförteckning.
Utgivare är Hembygdsföreningen Bengtemölla Gårds Vänner, författare är föreningens sekreterare Sven Persson.
Samtliga intäkter från bokförsäljning går till föreningen för finansiering av nya projekt.
Bilden visar bokens förord som går att läsa om du klickar på bilden så den blir större.
Bidrag till bokens kostnader har vi erhållit från:
- Inga och Per Anders Olofssons stiftelse
- Konung Gustav VI Adolfs fond för kultur
- Riksantikvarieämbetet
- Privata donatorer/föreningsmedlemmar
I kapitel 1 finns detta uppslag som beskriver att Bengtemöllas dåvarande ägare, Carl Fredrik Aspelin skänkte pengar till utbyggnad av Brösarps kyrka.
Originalet till skissen av den planerade utbyggnaden som visas på högersidan finns på Riksarkivet. Förstorar du bilden ser du att Gustav III har signerat skissen.
Ritningen ger oss en klar uppfattning om hur Brösarps kyrka såg ut vid 1700-talets senare del.
Enligt de gamla protokollen förvarades ritningar och annat material kring kyrkans utbyggnad på Bengtemölla.
Denna karta vars original också finns på Riksarkivet visar Bengtemöllas situationsplan år 1770, uppmätt av Joseph Bolmstedt.
Som framgår har inget förändrats jämfört med idag bortsett ifrån att ett par mindre byggnader inte finns längre.
Uppslaget finns i kapitel 2 som jag gett rubriken "En gästgivserskas vision". Allt tyder nämligen på att det var gästgiverskan Anna Katarina Mengel som drog upp planerna för den nya kvarngården som stod klar 1764 även om hon aldrig fick se resultatet.
Folklivsarkivet i Lund har en mycket värdefull samling bilder och skisser från 1900-talets början av skånska gårdar. Unga studenter cyklade då runt och med penna, tumstock och kamera gjorde mycket noggranna uppmätningar. Bland annat av Bengtemölla.
Materialet som är från 1926 återges till stora delar i kapitel 4. På ovanstående svart och vita bild syns stallet som revs under 1950-talet vilket den lilla flygbilden visar.
Stallet låg mitt emot mangården men hade ersatts av ett modernt stall bakom det gamla.
Bokens sista kapitel handlar om Brösarps avrättningsplats som låg endast ett par stenkast från Bengtemölla.
Mycket om denna plats har beskrivits i bland annat Boken om Brösarp.
Dock har ytterligare information kommit fram sedan denna bok skrevs. Till exempel har listan över avrättade i Brösarp kompetterats.
Ibland kallas avrättningsplatsen för galgbacken men sannolikt har aldrig någon hängts här utan samtliga avrättade halshöggs.
Så här skaffar du boken
Boken Bengtemöllas historia finns att köpa på Brösarps Gästgifvaregård eller i Arkivcentrum i Lund (Skånes Släktforskarförbund) eller från författaren direkt, telefon 0703 783350, mail svenpersson@me.com.
Priset är 260:- ( för föreningens medlemmar 220:-)
Skall vi skicka boken med post tillkommer porto 88:-
Bilden till höger visar elverksbyggnaden som uppfördes på kvarnens västra gavel 1917 och försåg gården med elektricitet. Bengtemölla var den första fastigheten i Brösarp som elektrifierades. (Foto författaren)
